Färgerna som framhäver och blandas med varandra,
de som lärt sig världsgeografin genom att vandra,
de som inte alls tänker diskriminera några andra,
texterna som de som ser med nya ögon präntar,
de som reagerar tvärtemot vad vi förväntar,
de som inga maktgalna despoter fått bestämma över,
det är dem  som vi behöver.
DET ÄR DEM SOM VI BEHÖVER, VI BEHÖVER DEM, KAN DU TRO.
DET ÄR DEM SOM VI BEHÖVER, HÄR ÄR LANDET DÄR DE SKA BO.

De som envist motarbetat spetsbovarnas länsning,
de som känner solidaritet utan begränsning,
de som liksom blivit vaccinerade mot etnisk rensning,
läkare och lärare och gatumusikanter,
snälla söta barn som respekterar gamla tanter,
männskor som har kunskaper men inte särskilt mycket klöver,
det är dem som vi behöver.
DET ÄR DEM SOM VI BEHÖVER, VI BEHÖVER DEM NU OCH HÄR,
VI BEHÖVS JU ALLIHOP OM MAN SKA KUNNA KALLA DET EN VÄRLD.

Stora överraskningar och oväntade svängar,
allt som har ett värde som är omätbart i pengar,
revolutionära melodier på bouzoukisträngar,
orden som är främmande och väcker nya tankar,
rytmerna som viner och som gungar och som bankar,
låtarna som inte bara låter, lugnar eller söver,
det är dem som vi behöver.
DET ÄR DEM SOM VI BEHÖVER, VI BEHÖVER DEM MER ÄN VÄL,
ANNARS KAN DET FAKTISKT HÄNDA ATT VI LÅNGSAMT LEDS IHJÄL.

Sekulariserade muslimer och schamaner,
arga suffragetter och beresta indianer,
upproriska bögar och ostentativa lesbianer,
vassa ingenjörer och omutliga frondörer,
männskoälskande och konsekventa desertörer
som så modigt vägrat delta i en militär manöver,
det är dem som vi behöver
DET ÄR DEM SOM VI BEHÖVER, VI BEHÖVER DEM, KAN DU TRO.
DET ÄR DEM SOM VI BEHÖVER, HÄR ÄR LANDET DÄR DE SKA BO.
DET ÄR DEM SOM VI BEHÖVER, VI BEHÖVER DEM NU OCH HÄR,
VI BEHÖVS JU ALLIHOP OM MAN SKA KUNNA KALLA DET EN VÄRLD.

Jan Hammarlund (2002)