Och skulle jag förlora och misslyckas med mitt liv
och bli en ynka fattig själ i alla mina år
så inte gör det mig nånting, då vet jag var jag står,
för de som lyckas här i världen, de är oftast svin.

Jag stannar här på vägen med de vänner jag kan få.
Jag klarar mig väl utan bil, det skadar ej att gå.
Prestige och status imponerar inte alls på mig
för klättrar jag lite högre upp så trampar jag på dig.

En man han trampar uppå kvinnor varje gång han kan
och på de män som inte är så manliga som han
och chefen på arbetaren, arbetarn på sin fru
och häcklar den som stammar tills hans hjärta går itu.

Så tänker jag och talar och jag önskar bara ett:
Att jag i varje ögonblick kunde leva som jag lär
men när jag odlar ödmjukhet som jag tycker är rätt
så tar de maten ur min mun och rånar mina klä’r.

Det kommer inte bara an på ett demokratiskt sinn’
för där som stolthet sparkas ut drar svälten genast in
men jag ska kämpa på ändå till min sista dag
för rätten att få välja slippa trampa på envar.

Jan Hammarlund (1975)